Vintage reklamer!

Här är fem reklamer ni bör se! De första 2 är roliga, den tredje bra, den fjärde äcklig och den sista.. den är så störd.















Ingång

Ja, utgång blir det ju inte ikväll iaf, höhö. Bötte var här ikväll, lite speciellt eftersom vi inte setts på mer än ett år! Det bästa med att ha flyttat tillbaka till Lund från London är definitivt att man har så nära till alla vänner!





Om man tittar noga ser man ett av mina plåster på magen! (woop woop)


Thank God it's Friday

Fast i mitt fal är varje dag mer eller mindre fredag. Till och med lördag. Idag är ialla fall en ny dag med nya utmaningar! Under morgonen har jag pluggat svenska landskap och deras respektive blomma/djur/fisk/residensstad. Därefter blev det romerska siffror. Och att ordet noll (0) kommer från latinska nollum. Heja heja! Härnäst ger jag mig in i högskoleprovet igen. Ikväll kommer Bötte!


Well, in my case every day's Friday, Saturaday even. However! Today is a new day with new challenges! This morning I've read about the Swedish provinces and their respective flower/animal/fish/county seat. After that I learnt how the Roman numerals work (haha) and that the word noll (Swedish for zero) comes from nollum (Latin). Go go go! Tonight Bötte's coming over!


Högskoleprovet

 

Nu jädrar i det! När de ändrat systemet och gjort det omöjligt för oss "gamlingar" (jodåtack) att komma in på önskad utbildning är min enda utväg att göra högskoleprovet. Så here we go! Har suttit sedan klockan sex idag och testat de olika delarna. Fy fan! Ordförståelse, hur många ord tror ni att jag kunde utav samtliga 40? Jag minns EN, det var kut - sälunge. Bra jobbat Julia, guldstjärnan på plats ;) Näe, här behövs träning! Ordböckerna åker fram, Bötte kommer över på matteläsning och Anna, när du är hemma tycker jag vi spelar Bezzwizzer iaf 3ggr/vecka. Jag är helt seriös!




Enough! Now that the system's changed and made it impossible for us oldies (yeah, thanks for that) to be admitted to uni, my last chance relies on the college entrance exam ("Högskoleprovet"). So here we go! I've been glued to the computer since six o-clock this evening, reviewing different parts of the exam. Damn it! Comprehension, how many Swedish words do you think I knew out of the fourty? I can recall ONE: seal pup. Well done Julia, gold star for you ;) so.. YUP, practise NEEDED. I'm dusting off my dictionary, Bötte will be my maths study buddy and Anna, when you're back I suggest that we play Bezzerwizzer at least three times a week. Seriously!

 


Attracksuit

Hey hey hey! Så, här är jag, nyduschad och FRESH, i största beredskap att sätta på mig något vackert på min rena kropp. Jag känner verkligen att jag återhämtat mig bra från operationen de senaste dagarna, därmed tänkte jag idag ta nästa steg i processen: ha på mig jeans. Jag valde ett pösigt par (vill inte utmana ödet för mycket) och ett bälte och tänka sig, det funkade prima!! Så länge jag inte rörde mig eller satt ner vill säga... så nu är jag tillbaka i mina attraktiva mjukisbyxor från sjukhuset. Min attracksuit :D



I'm bringing sexy pants, yeah!



Hey hey hey! So here I am, newly showered and FRESH, ready to put something nice on my clean body. I really feel that I've recovered from the operation really well during the last days, and today I thought I'd take things to the next level: wearing jeans. I picked a baggy pair (don't want to challenge fate too much) and a belt and what do you know? It worked out fine! Unless I walked or sat down that is.. so now I'm back in the attractive tracksuit trousers the hospital provided me with. My attracksuit :D


Ilska och irritation!

USCH! Jag är så fruktansvärt irriterad på mig själv och hur jag lever mitt liv. Hur jag skjuter upp saker, utesluter förklaringar och viktiga upplysningar till mina nära och kära. Hur jag kan prioritera helt snett och inte få ut något av det jag satte främst. Att INTE FÅ SAKER GJORDA! Att få skitsaker gjorda! Och så är jag trött på den här jäkla spärren som finns i mitt huvud som suger ur ALL lust ur att göra saker som behöver göras, och sätter desto högre prägel på onödiga ting! Och jag är verkligen trött på att lova bort förändring, ÄN TRÖTTARE på att bli besviken på utebliven framgång!! AAHHH!!

Indonesien 2-16 juli!

På fredag åker jag till Indonesien. De första 7 dagarna är det miljökonferens, därefter åker mamma och jag vidare till Bali i ett par dagar :) Är supertänd! Ett nytt land! Nya människor! Förut när jag deltagit i konferenser som denna har jag varit elev, i år åker jag som alumni ("mentor"). Så det blir en helt ny grej och nya utmaningar!

Vi kommer åka till ön Java och bo i södra delen av staden Surabaya. Konferensen kommer bestå av utflykter, projektpresentationer (alla elever har gjort miljöbaserade projekt av olika slag), cultural evening (representanter från alla länder gör något som är speciellt för deras land, vi ska tex gå luciatåg!) och sammanhållningslekar. Jag peppar!

Den svenska delegationen bestod ursprungligen av mig, min mamma och tre elever. Två hoppade av och nu består vårt lilla crew av mig, mamma och eleven Agnes. Go us!


your history is mine


Sunday!

B B B B B B B B B B B B B B haha jag skoja bara!

Fy satan vad jag ar trott idag!! Och igar! Och dagen innan dess! Min kropp ar inte van vid att jobba heltid pa starbucks, vilket den fatt vanja sig vid eftersom min nannyfamilj ar fast i australien (jag har bett om extra pass och fyllt schemat).
Men! Jag har superdupergoda nyheter!! Nasta helg kommer simon hit! Helgen efter det aker jag och Paula till Thorpe Park (las Liseberg fast battre), sedan kommer familjen tillbaka, sen jobbar jag hos dem i tva veckor och sedan flyttar jag till sverige! Jag ar sa himla pepp pa de kommande veckorna!!
Nu ska jag ga och handla mat sen ata den till tv och halvsomn. Om nagon timme ar simon hemma fran jobbet (i sverige) och da ska jag ringa honooooom. Nu vet ni allt om mig. PUSS

!

A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A AA A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A AA A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A AA A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A AA A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A AA A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A AA A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A AA A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A AA A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A AA A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A AA A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A AA A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A AA A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A AA A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A AA A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A AA A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A AA A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A AA A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A AA A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A AA A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A AA A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A AA A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A AA A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A !

Lycka for en

Vet ni vad som hade suttit fint i denna stund? Ett Feel Good recept med en "Du behover"-lista att pricka av. Garanterat resultat: aven om det inte blev som man hoppats, eller trott, sa blev det iallafall nagot.






Vart tog jag vagen?


Saknad med avsmak

Har sitter jag pa ett internetcafe och plottrar pa nagon annans tangentbord. Det ar sakert fullt av bakterier. Jag har sjalv nyst pa det. Vive la pollenallergi!


Min rygg varker. Jag har jobbat mycket sedan jag kom hem, kanns inte som att jag suttit ner manga minuter av dessa dygns timmar. Jag var sa grymt trott pa London nar jag atervande, hade inte raknat med att besvikelsen skulle vara SAHAR stor. Forst kom jag hem till ett rum som inte kandes som om det var mitt. Att sedan ga till Starbucks intrampade vanor gjorde nastan ont. Jag, som sjalvsakert fornekat studier sedan jag tog studenten, kande plotsligt att jag hellre pluggar an jobbar sahar. Au pair-upplevelsen har gatt for langt och jag har antagligen forstort alla chanser till att nagonsin ha lust med det igen (inte for att det kanns som en storre forlust).

Under mina tio dagar i Sverige insag jag vad jag saknat: svensk natur, svensk mat, svenska MANNISKOR (aa, till och med maskulina brunkramskonsumenter), tillganglig tystnad. Samtidigt kande jag av i hela kroppen att aker jag hem ar det inte for permanent plantering - jag kommer styra mot nya platser innan sommaren ar over - men tanken pa att fa landa i svea ett par manader ar betryggande. Jag hade behovt det. Sa nar jag sager till er dar hemma att jag mar daligt har ar jag serios. Nar jag sager att jag tycker det ar svart att anpassa mig och trycka ner mig sjalv for att orka fortsatta vill inte jag hora att jag kan om jag vill, jag vill hora "kom hem, att du mar bra ar det viktigaste". Jag vet att min motivation kan ta mig vart jag vill, men bara sa lange den existerar. Forstar ni? Eller ar det sa att jag klagar sa ofta pa saker att ni inte kan skilja pa allmanhet och allvar nar det kommer fran mig?


Påsk för hela slanten!

I fredags anlände jag till GBGs lilla flygplats och Majjas armar. Underbart! Ut till Kinna bar det av och efter att ha uppdaterat varandra om nuvarande livssituationer åkte vi till Kinna Teater och såg filmen Farsan. Den var helt ok, rolig på sina ställen men även lös här och där. Igår åkte vi in till Borås och spenderade pengar på smink och kläder, nödvändigheter med andra ord. Under kvällen var det lyckat 30årskalas. Jag är så otroligt hes just nu och min bordsdam tipsade om whiskey, så jag whiskeyade. Jag uppnådde dock inte utlovade resultat!

Idag fick jag se Malins och Majjas rep av RED, som de sätter upp 24/25 april! Den bör ni se allesammans!! Mycket intressant pjäs. Kvällen har vi spenderat i familjen Frisks kök, kanongod påskmiddag! Jag älskar svensk mat, så underskattat det är!


Ikväll är min sista i Kinna, 8:15 imorgonbitti sitter jag på bussen till Lund! Det ska bli så härligt att träffa allihop igen, framför allt min familj!


Fan vad dålig jag blivit på att blogga! Uppehåll är ingen fördel. Men jag hittar tillbaka om det är så det ska vara!


-

Och det är egosim som styr i en tid av ängslan.
Och det är saknad som växer på åkrarna i skåne.
Men grödorna tar sig inte igenom frostlagret.
De trycker under tills trycket blir för starkt.
Och jag spricker. Jag förväntas klara saknaden. Jag har valt den.
För jag borde vetat att det skulle bli såhär.
Är jag bara en människa?
Borde vetat att avståndet från dina läppar skulle få mina att torka ut.
Att din famns frånvaro skulle leda till fler lager kläder.
Jag borde vetat.
Jag vet bättre nu.
Men jag vet samma.
Det finns ingen förklaring.
Jag är egoist.
Pappa, är jag egoist?
Jag frågar honom för han vet svaret.
Jag frågar honom för han kommer säga nej.
Men jag saknar dig och det är sant oavsett.
Det är sant oavsett.

Om att orientera

Var jag än går slår tårarna mot mig.
De kommer före känslan.
Och det är tomt.
Och var är jag?
Varför är du inte här?
Och varför är du inte jävla här?

Sista dragkedjan sluts

Nu har jag packat den sista väskan med mina saker från huset på Harvist Road. Detta blir sista natten jag bor här med mina saker i rummet. Imorgon ska jag och lille T till London Eye och sedan akvariumet. Han har längtat efter detta sedan i somras.

Det ska bli skönt att flytta. Skönt att inte bo på sin arbetsplats. Skönt att inte ha barn som vaknar halv sju på lördagsmorgon, och ser till att även au pairen vaknar då. Skönt att inte vara rädd för att vara i vägen.

Men det är inte bara enkelt. Jag kommer sakna att ha barnen i närheten, sakna deras hyss och gränslösa kärlek. Sakna nu-ska-jag-berätta-en-hemlighet-så-jag-stänger-dörren-stunderna man får med dem. Sakna mina klockan-åtta-promenader med Mike varje morgon, i regn, snö, sol och blåst. Sakna ljudet av hans tassar på väg in i mitt rum. Sakna även hans gränslösa kärlek.

Jag kommer fortfarande träffa familjen en gång i veckan. Men jag kommer inte gå ut med Mike, och det är så himla tråkigt. Vi har blivit bästisar under det gångna året, det blir svårt att bryta upp!


Imorgon flyttar jag. Så var live-in-au-pair-året slut!


Torsdag

Igår anlände jag till ett dimmigt london. Inatt låg jag i min älskades armar. Imorse väcktes jag av en Julia-galen sjuåring. Detta är sista helgen jag bor hos familjen Pearl. Jag såg fram emot ett par sista dagar, ett propert farväl. Men, haha, när jag anlände möttes jag av att mina duschsaker tagits in på mitt rum och min spegel blivit nedplockad och lagd bland min resterande packning...

Jag känner att jag är färdig med att bo här. Efter att ha spenderat natten i min blivande lägenhetskrubba har suget efter självständighet verkligen kommit igång! Steg ett: På söndag åker Simon och jag till IKEA för att köpa inredningsprylar. Jag älskar IKEA, Simon? Not so much. Men med tanke på att jag är den första som fått dit honom på de senaste åren lär han ha iaf några förväntningar.


Idag ska jag hämta ut mitt certifikat från engelskakursen, dricka en slö latte på QPs lilla Starbucks och försöka få rätt på alla utgifter. I eftermiddag börjar jag mitt nya jobb! Spännande!


Fredag

Här sitter jag och är kissnödig. Jag har varit kissnödig sedan två timmar tillbaka. Den enda skillnaden från nu och då är att min kissblåsa nu innehåller ytterligare två glas pepsi. Så det blir till att springa!

Imorgon ska jag och Simon ha heldag ihop! Så väldigt mycket efterlängtat.


Good night to ya'll :)


White chocolate goes brown!




Cookie?


Varför blir det alltid så?

Jag gjorde det omöjliga: jag ryckte upp mig och gjorde något istället för att klaga.. jag körde en tvätt, badade (och rakade benen, det tar fan så lång tid och NEJ, det hjälper inte att vara perfektionist), dammsög rummet, åt frukost (den får vara med på listan då det inte är en vana), mailade viktiga mail och ringde min man. Men saken är, att får jag upp ett sånt tempo så dalar det plötsligt och sedan spenderar jag x antal timmar åt att göra obetydliga saker. Varför blir det alltid så? Då hade man lika gärna kunnat göra alla saker utspritt under dagen!! Fast... jag älskar tempot.



Tidigare inlägg Nyare inlägg