I do, dear Diary, I do

Alltså haha, satt och pratade med mamma om nyårsfirande och då insåg jag hur fel jag skrivit i min blogg. Det nyåret jag beskrev var 08-09, inte senaste årsskiftet alltså. Var bara tvungen att säga det så att ingen inblandad tog illa upp av misstag! Haha!

Och så kom mamma och Appe hem och jag sprudlade av lycka. Shumba i all ära, det är VÄLDIGT skönt att ha folk i huset. Gillar den trygga känslan i att veta att mamma också är här, oavsett om vi är i samma rum eller ens på samma våning.. Ett par minuter efter hemkomsten kröp mor och dotter ner i soffan till den här rullen, Moonlight Mile. Bra film. "Lagom svår" som mamma beskrev sorglighetsgraden, vi hade inte velat ha något ledsnare. (Mamma ser vad jag skriver och vill att jag lägger till att hon tyckte den var "ärlig och uppbygglig"). Jag är GLAD att min mamma är hemma!

Jag minns inte vem, men någon jag känner blir deprimerad av söndagar. Well, idag kan jag säga att I know how you feel. Livet är en jävla bitch idag. Jag vet inte varför. Jag har städat hela huset och översatt ord och blabla. Men sedan operationen är jag skapligt sällskapssjuk! Som att de bokstavligt talat tog bort en del av mig de inte borde, och nu måste andra människor fylla upp tomrummet. Om ca en kvart är mamma och Appe hemma från sin bilresa, thank God säger jag bara. Jag vill bli FRISK nu så att jag kan börja leva fullt ut. NU NU NU SNÄLLA!!

CP MAGE, SHAAA LA LA LA LA LA!


Japp! Min mage började göra ont igen i torsdags så jag försöker ta det lugnt. Därför blev det inget kaffe med Johanna idag, utan en hallon/banansmoothie, sjukt god var den! Johanna har ansökt om att jobba på Starbucks på Kastrup (där jag jobbar när jag inte är sjukskriven) och ska nog på intervju på tisdag, spääännande. Dock vet ingen om jag är tillbaka på jobbet innan hon slutar igen om 6 veckor, då ska hon nämligen ut i världen igen.


Efter vår fika åkte jag till Nova och köpte mer sprittvål som vi ska ha här hemma för att jag inte ska smitta ner folk och sprida mina snuskiga bakterier överallt :) ksdngasdngfsk! Yeah!

Nu väntar jag på Bötte, han har med sig filmer och (trumvirvel) Starcraft 2 !!!! ska bli överfett att testa! Ja. Jag är nörd. LATER!

Fan! Nu var det lördag! Verkligen läggdags. Ska (skulle) egentligen ner till pappas studio "imorgon" och kopiera sjukintygspapper från Försäkringskassan vid tio, men det är nog bättre om det inte händer. Posten är ju ändå inte normal förrän på måndag så det kan vänta. Vid ett blir det fika med fröken Grundberg och sedan Nova och filmkväll med Bötte. Hade det funnits gillaknapp här hade jag tryckt på den, höhö. Haha NEJ GOD NATT!

Hittade en gammal Londonbild. Gillar skjortans struktur. Saknar det livet!

Jag är en såndär tönt som tror på nyår och att hela året blir som ens nyårsnatt. Vid förra årsskiftet fanns panik och ångest med i bilden, inklusive kysskatastrofer och dålig fest. FAILpräglat alltså. Jag vet inte vad det säger om detta året men jag kan räkna upp X dåliga saker som hänt. HUR SOM. Så ville jag så jävla gärna åka på kryssning om det skulle gå, dock kollade Anna och jag ju ungefär alldeles för jävla sent! Så denna gången ska jag fan börja söka nu, så OM det inte går vet man iaf att det inte berodde på att man var ute för sent. I år tänker jag ha ett bra nyår, som det BRUKAR vara!!

Hahaha jag bangar inte! Fast rätt bull om det bara är tråkiga människor. Inte för att ändlöst runtfläng mellan fester är att föredra men man vill ju ändå inte vara FAST på en fest (på en båt... på ett hav...) om det suger.

Jag har faktiskt aldrig gillat Lykke Li. Har tyckt att hon sjunger som ett barn. Tillgjort ynkligt, maxad självömkan. Men plötsligt slog det om och jag tycker väldigt bra om denna versionen av Tonight. Dock kommer nog aldrig Dance, Dance, Dance falla mig i smaken. Någonsin.

Gud. Nu ska jag skriva av mitt hjärta. För ett år sedan skrev jag en dikt om att mitt hjärta var kopplat till en skrivare. Att man bara genom att trycka på "skriv ut" kunde få ett helt utlägg om hur det låg till. Hur det egentligen låg till. Jag är en sådan som vågar möta sanningen i vad jag känner. Det är inte sant. En gång i tiden räknade jag ner från 25. Jag hade ett mål och en önskan och du fanns så jävla självklart i mitt hjärta. Så pass givet att jag blir rädd när jag ser ord jag skrivit utan att kunna se människan bakom dem. Har jag förträngt mig själv? Och varför? Vad var det som hände? Varför blev det som det blev och varför blev det aldrig som vi hoppades? Eller var det just så det blev? Och nu har jag strukit allt för det finns inget annat val. Jag vet inte vad jag gjort för misstag förut men detta är det smartaste jag kan göra i stunden. Läs inte det gamla, sa du, då blir man sjuk. Jag ignorerade och kastade mig in i det, självsäker och stor i mun. För att efter bara några rader krympa till mindre än .. vad? Jag förstår inte. Jag har förträngt en tid som tydligen var förjävla mycket värd för mig när den var det. Jag blir rädd när jag läser. Sedan minns jag. Hur mina känslor för dig fråntog tidigare hjärtekramares makt. Hur blint jag prioriterade dig framför nya upptäckter. Hur du var den största upptäckten. Och till slut tror jag på det. Till slut är det inte ett mysterium längre. Och det lämnar mig med en insida målad i ängsla. Hade mitt hjärtas skrivare gjort sitt hade jag kanske suttit här för längesedan. Eller aldrig.

Fina morgnar i solskensträdgård. Med hemmagjort smoothie a la proviva/a-fil/vaniljyoghurt/blåbär. Och en shumbakisse i gräset såklart :) Men idag är min mage lite arg på mig. Igår likaså. Kramper lika de jag fick när allt började har knackat på, det ogillas!! Så jag ska försöka lägga mig tidigt i hopp om förbättring. 22:56? Jaha, där gick den planen i stupet.

I eftermiddags kom Maria hit för att mysa lite. När jag var inlagd på sjukhus kom hon dit för att se till mig och varje gång en sjuksköterska kom förbi frågade hon om hon kunde få en säng att sova i. Jag sa emot henne varje gång "det är gulligt men jag vill sova ensam". För jag kände så. Svaret blev "är du dum? klart jag stannar". Sedan låg jag där och plötsligt rullade tårar oväntat ner för mina kinder. Maria satte ihop två fåtöljer, sedan sov hon där. Och det var verkligen vad jag behövde. När ens vänner känner en bättre än man själv gör, det är en magisk känsla. Jag är tacksam.

Idag hade vi väldigt trevligt tills jag bökade ner mig i självömkan över min sjukskrivning och suddiga framtid varpå Maria frågade: "om du kommer på EN sak du vill JUST NU, vad är det då?" - "göra kladdkaka". Då gjorde Maria det och efter att vi ätit skulle hon hem. Hon tvingade mig även att skriva en lista över "Saker jag kan göra nu som jag aldrig har en chans att göra annars" och givetvis kändes det bättre efteråt. Vänskap, det är fina grejer det!

Som jag nämnde tidigare har Johanna varit här idag. Eftersom vi hade sisådär ett års uppdatering att ta igen bestämde vi att hon skulle komma hit tidigt, så kl 09.00 knackade hon på. Kort därefter var det frukostfix på gång. Hallon/blåbärspannkakor med glass... Gott? Ja! Trevligt sällskap? Absolut. Johanna gick hem nu, för en halvtimme sedan. Det har varit en riktigt härlig dag med mycket skitsnack och obehärskat mycket skratt. Så som det ska vara. Underbart!

En glad Johanna :D




Finfin frulle!




YUM!

Sitter här med Johanna och kollar bidrag i So You Think You Can Dance - Australia... vi saknar ord men... ja.. det är.. helt ok..

Blev en mysig fika med Micke, med inhopp av en Jakob och Jon. Jag och Micke har precis samma humor, har alltid haft, och det gör att vi har så lätt för att skratta tillsammans. Jag vet att när vi var ihop var humor en stor del av relationen, och jag är så glad att vi fortfarande är vänner för ja, vi har kul! Haha. Siri mötte upp mig vid Lundagård och så bussade vi hem. Sedan fick jag systercoachning no.1! Jag brukar alltid psykologa åt henne, men ikväll var det hon som fixade och hjälpte mig. Tack ♥.

Nu blir det ta mig fan läggdags, och det SNABBT. Om 6,5h vet jag en viss Johanna Adner som knackar på för blåbärspannkakor och BIG TIME uppdatering. Det är nog ett år sedan vi sågs sist!!

Gud! Jag har aldrig njutit så mycket av mina vänners umgänge som sedan jag flyttade tillbaka till Lund från London. Jag älskar det!